Leka med
uppdraget
bohusländskt kustlandskap med ljung på berg
En bild av ljung på berg = Ljungberg.
Kanske var det just på denna plats
i Bohuslän min farfar, stenhuggaren
Carl Johan Peterson, antog det namnet,
omkring år 1900.
bild på mig själv som 3-årig
Och här är jag själv,
Bo Krister,
spänd på att få veta
vad livet innebär.

 

GT-navigering


Nahum, Habackuk - domen som tröst

Kan ett domsbudskap ge en positiv uppbyggelse? Frågan är ofrånkomlig då vi läser profeten Nahum. Nahum betyder på hebreiska 'full av tröst', men hans profetia är en enda lång harrang av Guds vrede mot Nineve, det assyriska militärväldets huvudstad, och av dess fall. Kan detta vara tröst -- hur hänger det ihop?
Bibeln tror gott om oss människor. Den tilltror oss om att med uppbyggelse mena något mer än det personliga välbefinnandets övergödning. De människor Bibeln är skriven för finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen, 1 Kor 13:6. Därför är den vrede Gud har i beredskap - för den ondska som mognat till skörd - till tröst för den gudstillvände.
Herrren är en nitälskande Gud och en hämnare,
ja, en hämnare är Herren, en som kan vredgas.
En hämnare är Herren mot sina ovänner
vrede behåller han mot sina fiender.
Herren är tålmodig, men han är stor i kraft,
och ingalunda låter han någon bli ostraffad.
1:2,3a
Ve dig du blodstad, alltigenom så full av lögn och våld, du som aldrig upphör att röva, 3:1.
Den ninevitiska plundringen av den egyptiska staden Thebe (No-Amon, 3:8) skedde år 663 f.Kr. och Nineve föll självt år 612 för babylonier/meder. Alltså bör Nahum ha verkat någonstans däremellan. Vi skall då tänka på att Nordrikets Israel med dess huvudstad Samaria fallit för assyrierna år 721 f.Kr. och att dessa då hotade även Jerusalem, som den gången räddades av profetens Jesaja uppmuntran till tro. Då straffade Gud Nordriket med assyrierna, men nu skall straffredskapet självt straffas.
 
Detta är även hela temat hos profeten Habackuk. Hos Nahum gäller domsbudskapet assyrierna. Hos Habackuk är det de efterföljande babylonierna. Dessa två semitiska folk kallas gemensamt för akkader och bodde mellan floderna Eufrat och Tigris. Om Nahum lär oss att vi har rätt att finna tröst i Guds rättvisa, så lär oss Habackuk att det är tillåtet att diskutera med Gud: att fråga, och att fråga igen.
Hur länge, Herre, skall jag ropa, utan att du hör, klaga inför dig över våld utan att du frälser?, är Habackuks första fråga. Det är ogudaktigheten i Juda som får honom att fråga.
Svaret: Jag skall uppväcka kaldéerna /=babylonierna/, det bistra och oförvägna folket... 1:6, får genast Habackuk att fråga på nytt: hur kan en rättvis Gud bruka ett ondare folk till att straffa ett folk som trots allt är mer rättfärdigt?, 1:12,13.
Guds andra svar är att babylonierna också kommer att dömas, men den rättfärdige skall leva genom sin tro, 2:4b.
Det går att som troende härda ut i tider av nöd. Det visar 600-talsprofeterna Nahum och Habackuk.
- Ser du på ondskan kan du finna tröst i att Guds vrede kommer att nå den.
- Mitt i allt skall du tro på Gud, en Gud som du kan tala med.
Det var så redan de gammaltestamentliga troende vann seger - inte bara för egen del, utan också - efter en personlig upplevelse - för att kunna påverka sin omgivning.
Läs Habackuks bön och lovsång i kap 3. GÖR DET NU!

GT-navigering