Kommunikationssituationen
Kommunikationsteorin laborerar med termer som 'sändare', 'kod', 'mottagare', och 'värld'.
Man kan tänka sig en triangel, där sändaren finns i den nedre vänstra triangelspetsen och mottagaren i
den nedre högra; där världen finns i triangelns övre spets och koden i mitten av triangeln.
Tag ett enkelt telefonsamtal med mobilen: Du ringer upp och är sändare; den som svarar är mottagare;
det du säger (för att för enkelhets skull ta det envägs) är koden, som via någon GPS-masts signal som
medium förmedlas till mottagarens mobil; världen är den verklighet ni befinner er i, Skövde och Haparanda exempelvis.
Anpassat till Bibelns textsituation är sändaren lika med 'författare', koden kommer som 'text', mottagaren lika med 'läsaren'
och världen lika med 'Bibelns värld'.
Vi ser alltså att det inte är särskilt svårt at översätta kommunikationsteorins kategorier till termer som är intuitivt
förståbara för bibelläsaren: att någon har skrivit texten som jag läser är rätt självklart.
Det som kan vålla diskussion är snarast begreppet värld: om Bibelns värld är densamma som vår värld som läsare.
Men vad är då 'värld'? Ur textuell synpunkt är 'världen' den icke-språkliga verklighet utanför texten som denna refererar till.
Ett exempel: Det står i Ruts bok 1:1 att det som berättas tilldrar sig "vid den tid när domarna regerade." 'Världen' är här geografiskt
i Moab (nuv. Jordanien) och i Israel, och kronologiskt c:a 1100 f.Kr. Det är textens icke-språkliga referens, 'Bibelns värld'. Detta
är alldeles oomtvistligt. Så står det i texten för alla som läser.
Den naturliga tolkningen blir, att det var då det hela hände.
Men så enkelt är det nu inte i 'bibeltolkningens värld'. Och här kommer författaren och läsaren in i bilden, och
därmed olika litteraturvetenskapliga teorier om författarens respektive läsarens relation till texten. (Om du som läser detta tycker det är onödigt,
så skall du veta, att dina pastorer/präster
lär sig sådant i sina utbildningar, och att du ändå kommer att få det i någon form i predikningar och bibelförklaringar, och kanske
även i själavårdssamtal och andlig vägledning.)
Vad är nu förutsättningen för detta? Jo, att såväl författaren som läsaren (liksom 'världen') befinner sig utanför texten.
Det kanske kan tyckas självklart,
men slutsatserna blir ofantligt vittgående, beroende på vilken litteraturvetenskaplig teori om textförståelse och läsande man
brukar, och vad man tror om 'författaren' (den fråga som den klassiska 'historisk-kritiska' bibelforskningen var besatt av).
Så när det talas om vilken 'bibelsyn' någon har, handlar det sällan om hur man betraktar Bibeln som ett objekt som man kan
ha olika uppfattningar om, utan om ens förståelse för i vilken kommunikationssituation jag som läsare är införsatt.