1 Sam 16 - 2 Sam 1 David - Guds hjärtekung

I utväljandet av David till Kung (kap 16) redovisas genast skälet: "Herren ser till hjärtat" (16:7).
På många sätt ges prov på hur detta fungerade i David liv, och jag tror hjärtegrunden är orsaken till att Messiasprofetiorna har referens till Davids kungadöme. "Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron," sade Gabriel till Maria (Luk 1:32).

Efter den välkända segern över filistén Goljat kommer David till Sauls hov som harpospelare och sångare - ja, Saul var fortfarande kung i officiell mening.
Sauls son Jonatan "fäste sig vid Davids hjärta," och "Sauls dotter Mikal hade David kär" (18:1, 20), men Saul blev "Davids fiende för livet," därför att han "förstod att Herren var med David" (18:29, 28).

Märkligt! Den kungasmorde David (16:13) får träda in i den avfallna kungafamiljen på ett sätt som för tankarna till inkarnationen - Guds evige Sons inträde i människosläktet. Liksom Människosonen inte hade någon plats där han kunde vila sitt huvud, får David fly ut i Juda öken trots sin kärlek till personer i kungafamiljen.
Säkerligen var det här ute bland grottor, raviner och wadis som många av Psaltarpsalmerna tillkommer. Davids hjärteinställning fick honom att lida sig till seger: flera gånger hade han möjlighet att ta sin förföljare av daga (kap 24, 25), men gjorde det inte. Herrens Smorde var helig för honom. När Saul och Jonatan faller för filistéerna på Gilboa är Davids sorgesång äkta: "Din härlighet, Israel, ligger slagen..." (2 Sam 1).
Kanske kan vi, som är Messias/Kristus arvingar i församlingens tid, lära oss något av detta? Jesus sade: "Saliga är de ödmjuka; de skall ärva landet" (Matt 5:5).

David visade på hur upprättelsen för härskardömet kan ske - inte genom styrka eller makt, utan genom Guds Ande. David var kung alltifrån smörjandet/kröningen i hemstaden Bet-Lehem. Under åren fram till att Juda män bekräftar Samuels kröning och själva smörjer David till kung över Juda (2 Sam 2) är David genom sitt hjärtelag en förebild till honom som "ägde Guds gestalt men inte vakade över sin jämlikhet med Gud, utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss" (Fil 2:7). (Samtida potentater förnam att det var något extraordinärt med mannen med törnekronan, Joh 18:37: "Du är alltså kung?")

Det måste finnas ledarskap! Någon måste härska! (Använd vilket annat ord du vill: leda, ta ansvar, styra, ha visioner.) Flum-ödmjukhet utan syften och ryggrad har ingen plats i Guds rike! Men hur kommer man dit att kunna leda?

Kung Davids liv visar oss vägen: hjärtats ödmjukhet.
När avfälliga kungar, profeter och präster i det kommande delade rikets tid hänvisade till löftena om evig seger för davidsättlingarna - som om detta vore någon Guds automatik - är detta Guds profeters enda budskap: "Hela hjärtat är sjukt ... kom låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren" (Jes 1).

GT-navigering