Leka med uppdraget |
En bild av ljung på berg = Ljungberg. Kanske var det just på denna plats i Bohuslän min farfar, stenhuggaren Carl Johan Peterson, antog det namnet, omkring år 1900. |
Och här är jag själv, Bo Krister, spänd på att få veta vad livet innebär. |
Det andra stora ämnet i Krönikeböckerna handlar om gudstjänsten.
I 2 Krön kap 2 läser vi om hur Salomo gör förberedelser för tempelbyggandet:
han träffar handelsavtal med Huram, Tyrus kung, om leveranser av främst
cederträbjälkar från Libanon, vilka skulle flottas till staden Jaffo, och där
tas om hand av skickliga hantverkare.
Ritningen till Templet var emellertid
från David (1 Krön 28:11). Själv hade David fått den av Gud: "Om alltsammans ...
har Herren undervisat mig genom en skrift av sin hand, om allt som skall utföras
enligt mönsterbilden," (1 Krön 28:19). Byggandet av templet, kap 3, och dess
inredning, kap 4, sker enligt den himmelska mönsterbilden, varför Hebréerbrevets
författare kan antyda (9:5) at en hel del skulle kunna sägas om de enskilda delarnas symbolik.
Så för man då förbundsarken (en trälåda eller träskrin), där de två förbundstavlorna
förvarades, från Davids stad i Jerusalem upp till det som nu är Tempelplatsen och in i
det allra heligaste rummet i Templet. Enligt föreskrifterna i 3 Mosebok offrade man
småboskap "i sådan mängd att det inte kunde överblickas eller räknas," 5:6.
Till tempelinvigningsgudstjänsten hör också sång och musik. Även här handlade Salomo
enligt sin fars, kung David, anvisningar, 1 Krön 23 - 26.
Asafs, Hemans och Jedutuns
söner "hade profetisk anda till att spela på harpor, psaltare och cymbaler" eller "till
att spela tack- och lovsånger till Herren," 1 Krön 25:1,3. "Och trumpetblåsarna och
sångarna stämde på en gång och enhälligt upp Herrens lov och pris," 5:13. De lovar
Herren därför att han är god och därför att hans nåd varar evinnerligen (se t.ex. kören
i Ps 136) och samma ting händer som under ökenvandringen! Herrens härlighet, i form
av en molnsky, uppfyller huset!
Esra berättar allt detta (som alltså ägde rum under kung Salomo på 900-talet f.Kr) ungefär på 430-talet f.Kr.
som en förebild och en uppmuntran för den generation judar som efter exilen nu hade
Serubbabels tempel att fira sin gudstjänst i.
Och vi, som lever nära 2.500 år senare, vad lär det oss?
Jesus hade en stark lidelse för
vad som försiggick i Serubbabels tempel (det som Herodes endast höll på att försköna och
bygga ut). "Riv ned detta tempel, så skall jag låta det uppstå igen på tre dagar ... Men
det tempel han talade om var hans egen kropp," Joh 2:19,21.
Vår gudstjänst består inte i möten där kyrkobyggnader tagit templets plats - och därför borde
ordet 'gudstjänst' knappast användas om sammankomster och möten - utan om vår vardag, där
våra kroppar är våra tempel och där Messias härlighet genom Anden skall få lysa fram.