Leka med
uppdraget
bohusländskt kustlandskap med ljung på berg
En bild av ljung på berg = Ljungberg.
Kanske var det just på denna plats
i Bohuslän min farfar, stenhuggaren
Carl Johan Peterson, antog det namnet,
omkring år 1900.
bild på mig själv som 3-årig
Och här är jag själv,
Bo Krister,
spänd på att få veta
vad livet innebär.

 

GT-navigering


2 Mos 20-23 Hur lyder första budet?

Hur lyder första budet? Kan du det? Troligtvis svarar du fel, för det första budet är inte: "Du skall inga andra gudar hava jämte mig." Det första budet på lagens tavlor är: "Jag är Herren din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset." (20:2) Så har judarna, det folk som tog emot uppenbarelsen på Sinai, alltid sett saken.
Om man går in i en judisk synagoga idag, så finns lagtavlorna ofta avbildade på arken, dvs förvaringsskåpet för Torahrullarna (Skriftrullarna med de fem Moseböckerna) längst fram i synagogan. På tavlorna står begynnelsebokstaven för varje bud och av det framgår hur första budet lyder.
I judiska framställningar av budorden (t.ex. Wilhelm: Judendomen - livsväg och lära, Stockholm:Liber, 3.e uppl. 1978, s. 89), kan man klart se att judarna tror att vi kristna vet hur det första budet lyder - men det gör vi inte. Förvåningen hos troende judar är ofta stor, när de upptäcker detta.
Jag har dröjt vid detta, därför att det är ett tragiskt faktum att den kristna bilden av judendomen är en vrångbild, en karikatyr som varken stämmer med judendomen då eller nu, eller med Nya testamentets beskrivning.
"Detta skall för dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten, skall ni hålla gudstjänst på detta berg" (3:12b), hade Herren sagt till Mose, och inför Farao hade Mose proklamerat: "Släpp mitt folk, så att de kan hålla högtid åt mig i öknen" (5:1b).
Lagens utgivande på Sinai är alltså ursprungligen först och främst en frihetsgudstjänst och en frälsningshögtid. Det första budet lyder: "Jag är Herren din Gud som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset." Lagen är ett tecken på det förbund som Herren här ingår med Israels folk. Det har ingåtts i kraft av den Guds frälsningsgärning som uttåget ur Egypten innebär.
Därför blir nu inom judendomen de bland oss kristna så försummade kapitlen 32, 33 och 34 så centralt betydelsefulla:
Lag heter på hebreiska torah och har inte vår negativa klang av paragrafer utan betyder: 'uppenbarelse', 'undervisning', 'vägledning'. Lagen = de fem Moseböckernas hela budskap, eller i snävare mening: uppenbarelsen till Mose på Sinai.
Denna uppenbarelse är nåd och när folket därför brister i lojalitet mot Herren, som ingått förbund med dem och de låter tillverka en avgudatjur av guld, så är detta inom judendomen ett stort syndafall. I själva verket vill Gud nu förgöra hela Israels folk för att sedan starta på nytt och göra Mose till stamfader för ett nytt stort folk (32:10).
Det är endast Mose innerliga och enträgna förbön som förhindrar detta. Upprättelsen kommer när Herren med sin härlighet går förbi Mose (kap 33) och nya stentavlor bereds i stället för de krossade: "Herren, Herren - en Gud barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet" (34:6). Sådan är Han, kärlekens Gud, även då lagen gives.

GT-navigering