1 Mos 1-11 Livet kommer från Gud!

Livet kommer från Gud! Detta är 1 Moseboks första stora tema. Luften vi andas, jorden som framalstrar brödet vi äter, haven som rymmer det vatten vi dricker; alla djur och fåglar oc växter har tillkommit för att Gud ville ha det så, och Gud var mycket nöjd med resultatet! Och människan! Kronan på verket! Och innan dess: stjärnevärldar i det oändliga och en stor och verklig och sann värld av osynliga andeväsen! Allt skapades av Gud och tillhör Livet, och inget har liv utan att ha det från Gud (kap 1, 2).
Det är sant att det skedde ett andligt avskiljande från Gud genom människans brist på tro och lydnad (kap 3), men detta kunde ske just på grund av att den fria viljan fanns med i livsbetingelserna - Så skapade Gud livet.
Den fria viljan ingick även i den osynliga skapelsen - änglarnas värld. Genom högmod avskildes en stor del av andeväsendena från gudsgemenskap. För dessa finns ingen väg tillbaka, men på människan tar Gud upp en jakt för att återföra henne till gemenskap med sig. Sökandet tas upp på ett sätt som svarar mot livsbetingelsen den fria viljan: människan skall återföras att spontant och fritt tro, älska och lyda Gud.
Men först gör Gud något för att se till at hon inte permanentar sitt tillstånd genom att bli evig och odödlig. Det är i förutseende kärlek han driver ut henne från den underbara trädgården, men där utanför börjar misären: den förste av människan födde blir en mördare: skild från Gud skiljs hon från varandrar (kap 4). Vi skall dock minnas att döden nu är livets förutsättning. Med denna insikt kan vi skönja harmoni trots det lidande som förestår.
Lidande ligger nämligen också i ett glimmande men ändå klart skinande urtidslöfte: "Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Denne skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen." Men kan också fundera över för vem lidandet var störst, när Gud liksom måste radera ut allt det underbara han tidigare gjort - så fördärvat var det - för att få en ny början. En väldig flod av vatten sköljer bort den gamla världen (kap 6-9).
Men när Gud gör detta börjar han utvälja - och detta är 1 Moseboks andra stora tema. Guds väldiga uppenbarelseljus strålar samman över en människa: Abraham (kap 12). Genom troslydnad kommer Abram ('hög fader') att kallas Abraham ('fader till många'). Gud har i sin suveräna nåd fått ett fäste för sin återlösningspolitik av livet med dess källa.

GT-navigering