Josua - intag Landet!

Josua bok handlar om hur israeliterna under Mose efterträdares Josua ledning intar Löfteslandet.
Här har vi mycket att lära! Ett löfte är inte detsamma som dess infriande, dvs att det blir så som blivit oss lovat.

Josua bok är komplicerad för os svenska kristna i luthersk tradition, därför att vi misstror oss själva i vår uppgift att förstå den. Samtidigt tror vi väl om den fiende som står oss emot. Han är säkert neutral han också, menar vi.

Här tror jag den i vårt land kvardröjande mörka lutherska människosynen lägger stora hinder i vägen för en biblisk förståelse. Syndabekännelsens "jag fattig syndig människa, som i synd född i alla mina livsdagar på mångfaldigt sätt förbrutit mig mot dig..." (om än uppmjukad till meningslöshet i ordvändningar på senare år) är förstås ur ett perspektiv sann, men utan en balanserande, jublande "frälsningsbekännelse" kan den få även den människa som upplevt syndernas förlåtelse att passiviseras inför löftena om Land/Uppgift.
Säkerligen har pendeln idag svängt så långt bort från den senmedeltidens avlatshandel som triggade reformationen, att vi nu har mycket att lära av såväl romerska katoliker som judar när det gäller att omsätta tro i handling!
Vi kan påminna oss att Luther kallade Jakobs brev en "halmepistel." Där heter det: "Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro" (2:24).

Vi skall ha denna nutidsbakgrund klar för oss då vi läser Herrens befallning till Josua efter Moses död: "Stå nu upp och gå över denna Jordan, du med allt detta folk, in i det land som jag vill ge åt dem, ge åt Israels barn. Varje ort som er fot beträder har jag gett er, som jag lovade Mose." (kap 1)
Parallellen för vårt vidkommande återfinner vi i Efesierbrevet 1:10: "Vi är hans verk, skapade genom Jesus Kristus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till." Om luthersk människosyn är ett hinder för att tillägna sig Josua bok är svensk 'neutralitetspolitik' ett annat. I Andens värld finns nämligen inte ens vapenstillestånd, där råder "strid intill änden" (Dan 12:26). Vårt land har njutit fred i närmare 200 år nu, men vi sålde järnmalm till nazisterna under det senaste världskriget och lät deras trupper färdas över vårt territorium. (Kanske var det den s.k. 'förnyelseväckelsen' på 50-talet som hindrade Sverige från att dela baltstaternas öde.)

I andens värld är det inte 'lagom', i andens värld råder absoluta värden, där finns ingen relativism. Vi måste ha detta klart för oss. Vill vi kunna förstå Josua bok måste vi acceptera Guds syn på verkligheten. Denna finner vi i 5 Mos 9:4 f. Det är "... dessa hedningars ogudaktighet som gör att Herren fördriver dem för dig." Här gällde stora värden. Skulle Israels folk beblandas eller ej -- dvs: skulle deras gudstro bestå eller upplösas? Därför kommer budet om kananéernas tillspillogivning.
Vi kan inte lägga annan måttstock på våra liv: skall vi in i Uppgiften måste allt som är emot Guds vilja bort.

Josua boks uppläggning är skäligen enkel. Kap 1-5 talar om intåget i Landet. Så följer erövringen av Landet, kap 6-12; först i ett fälttåg söderut och därefter mot norr. De resterande kapitlen, 13 - 24 behandlar Landets fördelning och avskiljande.
Josuas avskedstal till folket i Sikem, kap 24 (vid nuvarande Nablus i Samarien/på Västbanken) är lärorikt. Josua tar upp patriarktidens löften och uttåget ur Egypten. Förbundet att Gud skall vara deras Gud, och de Hans folk, förnyas.
Efter att ha kommit in i Landet/Uppgiften överlåter man sig på nytt åt Herren.

GT-navigering