Sambandet GT-NT?

Gamla testamentet skrevs före Nya. Knappast en nyhet, men vad hände när Nya testamentet översattes före det Gamla (som i fallet med NT81, före Bibel2000, och som det nu ingår i)? Gick man då in för att bevara de kopplingar till GT (citat och allusioner) som ingen kan förneka finns i NT? Eller satte man sig på en 'hög häst' och avvisade dessa kopplingar med argumentet att NT:s författare var oupplysta?
Tyvärr finns exempel på det senare och eftersom Bibeln som helhet fungerar som en litterär text är tillvägagångssättet klandervärt även ur ett litterärt perspektiv.

Men först något om bakgrunden:
Det skall genast sägas att problematiken inte är enkel. De nytestamentliga författarna skrev sina evangelier och brev med citat, anspelningar, allusioner och hänvisningar till böcker i GT. Syftningarna är alltså inte alla av samma slag.

Dessutom citerar de ibland ordagrannt från Septuaginta (den grekiska översättning av GT som gjordes av judar i Alexandria i Egypten århundradena före Kristus, till förmån för judar i förskingringen utanför Israel som inte kunde hebreiska). Att citera från Septuaginta var ju naturligt, eftersom NT:s författare själva skrev på grekiska (åtminstone enligt de handskrifter vi har tillgång till; några hebreiska/arameiska original till NT har inte hittats, trots ivrigt sökande). NT-författarnas grekiska bär däremot tydliga spår av deras språkliga bakgrund - liksom det gör för alla brukare av andra språk än modersmålet (det är lätt att höra om det är en fransman, en kines eller en finländare som talar engelska). Eftersom Jesu lärjungar hade semitiska språk som modersmål kallas denna influens i deras bruk av grekiska för 'semitismer'.

Ibland kan man också se hur en NT-författare, trots det egna bruket av grekiska och förekomsten av Septuaginta, har gått tillbaka till det hebreiska originalet (de själva levde ju i landet och kunde arameiska/hebreiska). Det gör t.ex. Lukas med Marias lovsång, 1:46-55, och dess koppling till Hannas lovsång i 1 Sam 2.

Trots problematiken finns det dock 'proberstenar' där logiken förestavar entydiga val när relationen NT-GT skall framgå i en översättning. Paulus skriver t.ex. i Galaterbrevet 3:16 enligt NT81:
Men nu gavs löftena åt Abrahem och hans avkomma. Och det heter inte: 'och åt dina avkomlingar', som om det gällde många, utan det talas om en enda: och åt din avkomma, och det är Kristus.
Det är alltså Paulus som själv som står för denna språkligt grammatiska observation, där han anspelar på 1 Mos 12:7 där Bibel2000 har:
Herren uppenbarade sig för Abram och sade: 'Åt dina ättlingar skall jag ge detta land'.
-- Vi ser här hur GT i efterhand inte översätts så att relationen till NT blir naturlig, dvs den i NT förutsatta. (Man kan kanske säga att 'benen slås undan' på läsaren, som alltså finner i det svenska GT att det inte är så som Paulus påstår.)
I 1 Mos 12:7 finns det hebreiska ordet zera` 'säd' i singularis, alltså i entalsform, vilket Paulus tydligt och riktigt påpekar. Och Septuaginta (som ju inte är en 'kristen' översättning) översätter också 'säd' i singularis i 1 Mos 12:7.
Det samband NT's författare förutsätter, är att det i GT's yttre historiska händelser finns en av Gud redan där nedlagt fullare profetisk betydelse. Genom Kristi kommande, död, uppståndelse, himmelsfärd och ständiga förbön, samt Andens utgjutande, har denna tidigare fördolda mening blivit uppenbarad för de heliga, Luk 24:27, 1 Petr 1:10-12.
Det är högfärdig stöld att röva Bibeln på detta samband - och en orsak till att den alternativa översättningen Folkbibeln kom till.

I Berlingske Tidende från 24 januari 1998, fanns ett stort uppslag om 'Tro og videnskap på kollisionskurs'. Där berättas hur några filosofer från Aarhus Universitet med stöd av de teologiska fakulteterna i Köpenhamn vill göra en religionshistoriskt 'vetenskaplig' översättning som alternativ till den GT-översättning som stadfästs av drottningen 1992. (En granskningskommitté med bl.a. den kristna GT-professorn Kirsten Nielsen, ockå Aarhus, hade nämligen innan publiceringen sett över 600 skriftställen och 5.700 allusioner (sic!) ur kristologisk och frälsningshistorisk synpunkt.)
I Sverige behövde inga icke-kristna, religionshistoriskt inriktade filosofer oroa sig.

Bibelöversättningsartiklar