Gammalt ord, men jag gillar det (envis, motspänstig, motsträvig, bångstyrig, halsstarrig, tjurig, trilsk, oregerlig, enveten, egensinnig; Synonymer.se).

Varför, alltså?

Hade det inte varit enklare att ‘försona sig’ med dem som tänkte annorlunda än honom själv, och så leva i fred och samförstånd med andra människor?
Paulus verkar ju ligga i konflikt med en hel del människor, att döma av hans brev.
Fanns det inga terapeuter på den tiden?
Fanns det inga ansvariga bröder som kunde tala honom till rätta?

Någon idé?