Omvändelse har ofta haft något negativt över sig: att vända sig bort från ‘världen och synden’; på den tiden då det begov sig från t.ex. ‘dryckenskap och spel’, som fördärvade familjer. Det var på 1800-talet när väckelserörelser drog fram över Sverige. Då var allt förståeligt och rimligt, men jag tror redan på 1900-talet att ‘omvändelsen’ fastnade i för mycket symptom, för mycket yttre; t.ex. ‘dansbaneeländet’ och frågan hur mycket kvinnor fick måla sig och ändå vara kvar i församlingar. Det där har förstås satt sina spår. Omvändelse har fått något ‘yttre’ över sig, och uttrycket har fått en legalistisk klang.

Så, om vi då omvänder oss från detta och i stället ställer frågan:
Till Vad är det vi skall omvända oss?, så tycker jag svaret är alldeles givet: Jesus sammanfattning av Lagen, Mark 12:29-31 (B2000):

Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren vår Gud är den ende Herren, och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd, och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte.

Det tycker jag vi skall omvända oss Till.