Så lyder frågan. Och svaret? Låt oss till att börja med ställa frågan i perspektiv med ärendet som sådant:
“Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet, den är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen.
Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, för han som är i er är större än den som är i världen. De är från världen, därför talar de utifrån världen och världen lyssnar till dem. Vi tillhör Gud. Den som känner Gud lyssnar till oss. Den som inte är av Gud lyssnar inte till oss. Det är så vi känner igen sanningens Ande och villfarelsens ande.” 1 Joh 4:1-6 (FB15)
Vad innebär citatet ovan? Jo, att allt som går under namnet “kristet” inte är det, utan att den andliga inspirationen till somligt “kristet” kommer från världen i betydelsen allt som står emot Gud, och ytterst är inspirerat av Guds motståndare, djävulen/Satan. Denna andlighet benämner Johannes “anti-kristlig”. Och hur skall man kunna bedöma vad som är från Gud och vad som är från djävulen och den värld han kontrollerar? Det finns ett sätt, skriver Johannes: varje ande som bekänner att Jesus är Guds utlovade Messias som kommit som människa, är från Gud. Varje ande som inte bekänner Jesus på detta sätt är inte från Gud.
“Måste man tro på jungfrufödseln?” — Vem är det som ställer frågan? Är det en nykristen, som knappt vet något om Gud och ännu mindre om Bibeln, som har upplevt Jesus som Frälsare, men som ännu vet mycket litet om honom som Herre (Grek. kyrios)? Är det en fråga ställd i oförstånd, som en reflex av alla de ifrågasättanden som tidsandan genast radar upp för varje människa som vill ha med Gud att göra? Och vad blir svaret? Tag det lugnt med den frågan, och med många lika den, tills vidare. Du har inte blivit kristen genom något “måste” utan genom att du nåtts av Guds försonande kärlek i Jesus Kristus, som du på något sätt gensvarat på genom att tro. Vilket under! Läs Bibeln, och öppna dig för den Helige Andes undervisning ur Skriften om Jesus och hurudan han är, och vem han är! Låt Guds liv få pulsera i ditt liv genom att du umgås med Gud i bön av olika slag! Alla frågor, denna och många andra, kommer att få sina lösningar (mer än “svar”) i en förståelse som hänger samman med tron. Du måste inte kunna svara på frågan om man måste tro på jungfrufödelsen.
“Måste man tro på jungrufödseln?” Är det en erfaren kristen, kanske till och med en ledare (Sveriges nuvarande, 2019, ärkebiskop Antje Jackalén, till exempel) som ställer och besvarar frågan med skulle-gud-ha-sagt-logik: det är inte det biologiska som är det väsentliga (vid utfrågningarna inför ärekebiskopsvalet 2013), då hamnar bedömningen i ett helt annat läge. Bekänner hon Guds sons människoblivande, kommande i köttet: Ja eller Nej? Det är minst av allt tydligt att hon gör det.
Rubriken till den här bloggposten är hämtad från “reflektioner utifrån ett nutidsperspektiv” i Lennart Thörns Ordets tillblivelse. Lukasevangeliet [Nya testamentets buskap] Libris Bokförlag, 2017. I en sådan reflektion över berättelsen om Jesu födelse skriver Thörn: “Guds sons människoblivande förutsätter förvisso [min kursivering] inte nödvändigtvis [min kursivering] jungfrufödsel,” (s.49, även citaten nedan) dvs, renat från förstärkningsorden som saknar grund i Thörns övriga argumentering: “Guds sons människoblivande förutsätter inte jungfrufödseln.” Inte heller detta kärnuttalande ger Thörn något argument för. Han fortsätter dock: “Gud kan låta sin son bli människa på vilket sätt han vill. Men Lukas menar uppenbarligen att Maria blev havande utan Joselfs eller någon annan mans medverkan.” — Varför då inte sätta tilltro till detta och bekänna det?! Varför fortsätta: “Å andra sidan säger han inte uttryckligen att Jesus blev avlad av den heliga Anden. Inte heller berättar han hur Maria blev havande.” Det första av dessa påståenden försöker läsa ned trosbekännelsernas tekniska term avlad i bibelberättelsen, och misslyckas naturligtvis. Det andra påståendet kan vi lämna därhän. Vad förväntar sig Thörn att det skulle kunna stå? Det sant stora kan bara berättas med mycket enkla ord. Det finns ingen anledning att så tvivel, inte ens i bibelforskningens namn, över hur Guds son blev människa, för när så sker, gror vad som såtts, muterar hos somliga, och växer upp till en förnekelse av att Gud blivit människa i Jesus. Ansvaret är stort för alla ledare.