– Vad är sanning?  (Joh 19:38, FB) Det var den nervöse och velige (och kanske fege) Pontius Pilatus som stod för de orden.  Och här, framför honom, stod ändå Sanningen: sanningen om Gud, sanningen om människan.

I konfrontationen med representanten för den världsliga makten avslöjas nämligen att denna inte är intresserad av sanning, för sanningen är obekväm och oberäknelig.  Allt kan ställas på huvudet: det är inte säkert att maktens människor får ha makten kvar om sanningen får genomlysa deras liv.  Alltså kan man fråga vad sanning är, men utan att vilja ha något svar. Pilatus var en unik person i historisk tid, men har många sentida kopior.  Vet de egentligen vem de så väl efterliknar?

‘Sanning’ i Bibeln är heller inget filosofiskt begrepp, som man i lugn och ro i något seminarium kan dissektera och ha synpunkter på.  I en värld där Gud finns och verkar är nämligen sanning inte autonomt och fritt flytande, utan relaterat till Guds anspråk.  Jesus sa: “Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” (Joh 8:31,32, Folkbibeln).

Sanning handlar alltså om efterföljelse.