Är Bibeln mer fascinerande än TV, eller att surfa på Internet?
Alla troende svarar i kör: “Jaaa, absolut, naturligtvis,” (och någon kanske lägger till: “hur kan man ställa en så låg och oandlig fråga?”)
Men då tar vi nästa fråga:
Hur mycket tid tillbringar du med den så fascinerande Bibeln,
jämfört med de då så mycket lägre rankade TV & Internet?
Svaret säger något, men vad?
Svaret på frågan i rubriken kan tyckas självklar. Men hur är det i praktiken?
Kan alla läsa Bibeln, dvs i meningen: förstå den?
Nej och Ja, skulle jag vilja säga.
Att läsa Bibeln är inte som att läsa en tidning. Tidningar är synnerligen läsartillvända. Kvällstidningar som Aftonbladet, Expressen och Metro kräver inte särskilt mycket av dig.
De skriver oftast endast om sådant du redan visste, ofta med en liten ‘tvist’ på upplägget, som gör att du överhuvudtaget blev intresserad.
Dagliga landsortstidningar skriver ofta om oss själva och människor vi känner, om lokala nyheter som angår oss. Oftast inte särskilt svårt att förstå.
Att komma till Bibeln med en sådan attityd av läsförväntan tror jag inte fungerar.
Bibeln är svårare än så.
Och barn lär sig idag hantera läsplattor med videos snarare än att lära sig läsa överhuvudtaget. Skolan är i kris: finns lösningen alltså inom IT?
Troligen inte om de skall kunna läsa Bibeln.
Jag tror vi gör oss själva och alla andra en stor björntjänst om vi tänker och talar och inbillar oss att tillvaron i stort ändras i takt med vår slapphet och mediekonsumtion: vad är det som säger att all läsning skall vara lika lätt; att det skall vara ‘jämlikt’ mellan Bibeln och dagstidningar och videos?
Så: fältropet “Vi måste alla åter bli Läsare” tror jag är nostalgiskt bedrägligt.
Att förstå Bibeln, såsom dess ursprungliga mottagare förstod den, och därmed hur dess författare avsåg, kräver mer än vad tidningar och internet vanligen gör.
Vad skall vi nu kalla den typ av läsande som gör att man kan börja förstå Bibeln?
Jag har tänkt att skriva om Israel.
Men innan, måste jag ta upp vad ‘utkorelsen’ är.
Vad är alltså utkorelse?
Man kanske skulle tro att ordet som sådant är urmoda (!) och gammalt, men Bibel 2000 (=NT 81) använder det istället för det väl mer förståeliga ‘utväljandet’.
Men ‘utkora’ kanske säger något mer än ‘utvälja’ för plockar man bort ‘ut’-ledet i bägge orden blir ‘kora’ och ‘välja’ kvar. Man kan t.ex. kora en segrare, så den sortens väljande säger mer än ett vanligt val.
OK. Var hittar vi nu det första och mest centrala utväljande/utkorande i Bibelns Gamla testamente?
Ja, det står inte uttryckligen att det är detta det handlar om, men alla kommentatorer och uttolkare (och jag med : – ) är överens om att när Gud efter ‘Urhistorien’, 1 Mos 1-11, talar till Abram ‘hög fader’ (som senare kom att få namnet Abraham ‘fader till många’), 1 Mos 12:1, så är det fråga om ‘utkorelse’.
Jaha, Gud talade till Abram. Och vad skulle vara så speciellt med det?
Jo, därför att INGEN har lyckats ge någon förklaring till VARFÖR Gud utvalde just denna individ framför/i stället för alla andra till en sådan roll i frälsningshistorien.
Så ‘utkorelse’ handlar inte bara om ‘utväljande’, utan har en viktig teologisk poäng, nämligen:
Guds suveräna fria val.
Det är en nöt som man inte kan knäcka; eller en mycket hård karamell, som det tål att suga mycket länge på. Försök inte att bita! Dina tänder klar inte det.