Jag tror inte det.

När Paulus talar om att han ‘planterade’ och att Apollos ‘vattnade’, så syftar han på det andliga livets begynnelse (pånyttfödelsen) och utveckling (tillväxt) i människor.
Bilden, eller metaforen, som han använder är från det organiska livet.
Paulus’ planterade’ genom att stoppa ned det livgivande Ordet i människors hjärtans åkrar, dvs genom att förkunna Evangeliet.
Men ‘planterade’ han inte en  församling då?

Jag tror inte det.

Skilj på den universella församlingen, Kristi Kropp, som består av alla pånyttfödda kristna, dvs det som ibland kallas Kyrkan med stort ‘K’, och lokala församlingar, dvs kyrkor med litet ‘k’.
‘Planterar’ man (delar av) den Universella Kyrkan när man förkunnar evangeliet så att människor blir frälsta?  Gärna för mig.
Men ‘planterar’ man församlingar då?  Jag tror inte det.

Gå tillbaka till språkbruket i den tidiga Pingströrelsen: då användes ordet ‘ordna med församling’ när människor omvänt sig och blivit kristna och man ville ge gemenskapen dem emellan en fastare struktur.
Och vad var då kärnan i att ‘ordna med församling’?
Jo, det var att tillsätta äldste enligt Paulus föreskrifter till Timotheos och Titus, dvs  hur de skulle göra i sådant läge.

Att ‘ordna med församling’ är långt mindre pretentiöst än att ‘plantera församling’.  Det tar nämligen ned uttrycket på det plan där det hör hemma.
Våra ordnanden och donanden innehåller inte Liv.
Det gör däremot Guds Ord.  Det kan vi plantera.

Men det talas ju så mycket om att ‘plantera församlingar’ och att ‘Sveriges framtid’ ligger i just detta och att detta är tecknet på framgång, hur många ‘församlingar som planteras’?

Sorry!