Om vi tittar närmare på Petrus’ bekännelse vid Caesarea Filippi (Matt 16, Mark 8) så är det väl bekant att den romersk-katolska kyrkan tror att den grund Jesus skall bygga sin församling på är påven.
Det finns många skäl till varför jag inte tror det är så.

Men jag tror heller inte på den rent protestantiska uppfattningen, att det är själva bekännelsen (=läran) som Jesus skall bygga sin församling på.

Jag tror det är något mycket mer okontrollerbart, och jag tror man måste läsa texten i sitt sammanhang:
Petrus bekänner Jesus vara Messias (och enligt Matteus evangelium även att Han är den Levande Gudens Son).
Jesus säger att han är salig, därför att ‘kött och blod’ (=mänskliga resurser) inte uppenbarat detta utan Fadern i himlen, och på denna grund (som allom bekant har Grekiska grundtexten olika ord: ‘Petros’ och ‘petra’), dvs att Fadern genom Anden uppenbarar för en människa vem Jesus är, skall Jesus bygga sin församling.

Alltså: människor är inblandade (men inte bara påven) och läran är inblandad (men inte bara en renlärig teori), utan just den okontrollerbara (från människors sida) relationen att en människa får sig uppenbarat sanningen från Gud.
På denna relation skall Jesus bygga sin församling.
Just därför att ingen kan kontrollera eller manipulera eller ‘teoretisifiera’, så kommer dödsrikets portar inte åt den.

Men, som vi ser av fortsättningen i såväl Matteus som Markus, så förstår Petrus (som representant för oss alla, antar jag) inte Messias roll i försoningslidandet; inte förrän efter Påsk och Pingst, och jag tror inte ens då utan den Helige Andes hjälp.

Dessutom: detta att ha Jesus som Messias och Guds Son uppenbarat för sig innebär inte ett svävande i ‘uppenbarelserus’, utan en korsvandring i Jesus’ efterföljd, som fortsättningen i Matteus 16 och Markus 8 visar: ett lärjungaskap, alltså.
Evangeliet innebär därmed en ständig befrielse från det negativa, synden.
På det sättet bygger Jesus sin församling.