Jag bereder här Sten-Gunnar Hedin plats att som Gästblogg ge sitt svar på mitt tidigare blogginlägg Sten-Gunnar Hedins trefaldiga björntjänst.
Jag använder det metaforiska uttrycket Björntjänst. Det skall förstås som i La Fontains fabel.

Sten-Gunnar Hedin:

“Hej Bo Krister!
Minnet är ett förrädiskt ting, därför vill jag komplettera dina uppgifter under rubriken “S-G H trefaldiga björntjänst”. Här litar jag, förutom minnet, till mina anteckningar. Först, uppskattar att du i alla fall anser att mina insatser var välmenande även om resultatet, enligt din uppfattning var till mera skada än nytta.
“Björntjänst” 1.
Det meddelande jag lämnade om Filadelfias samfundsregistrering skedde året efter att rådslag för Riksföreningen Pingst vädjat till Filadelfiaförsamlingen att låta sig registreras under namn: Pingst – fria församlingar i samverkan. Anledningen var att Civildepartementet låtit oss få kunskap att en enskild församling ansökt om registrering under ett namn där ordet “Pingst” ingick. Departementet hade i sin granskning av församlingens ansökan förstått att den sökande församlingen inte ansåg sig höra till Pingströrelsen i Sverige, därav frågan till oss. Trossamfundslagen innehåller ett mycket starkt namnskydd, och om något annat samfund registrerats under liknande eller närliggande namn kunde inget annat registreras med liknande namn. Anledningen var alltså att skydda namnet “Pingst” för pingströrelsen.
“Björntjänst” 2.
Efterträdare till Heinerborg. Det blev rätt stor uppmärksamhet när det begav sig, det att Filadelfiaförsamlingen beslöt i ett församlingsmötet att äldste- och diakonkåren (så hette ledningen i Filadelfia då) skulle ta hjälp ur församlingen för att lösa efterträdarfrågan. Församlingen beslöt i samma möte att två personer skulle komma med förslag hur den “hjälpen” skulle se ut. De två var Karl-Erik Heinerborg och S-G Hedin. Vi återkom efter en månad och föreslog att tre grupper skulle utgöra “hjälpen”; a) Barn- och ungdomsrådet b) Föräldragruppen (fanns en sådan organiserad redan tidigare) c) Böneringarna
– Vi två skulle föra samtal med dessa och genom de samtalen inhämta synpunkter till vidare bearbetning i äldste- och diakonkåren. Så skedde.
Vad gäller böneringsledaresamling du hänvisar till så var det två sådana samlingar i 250-salen. I det första kom vi överens att böneringsledarna tog frågan för samtal i samtliga böneringar, samtalen fick gärna leda fram till konkreta förslag. Resultaten av samtalen skulle redovisas vid nästa böneringsledarsamling. De ev namnförslag som kommit från Böneringarna skulle också överlämnas vid det tillfället.
Karl-Erik och jag överlämnade så småningom resultatet av våra samtal – även från de två böneringsledaresamlingarna!
Ang. “skrotandet” av äldstekåren. Filadelfia har haft olika namn på ledningsgruppen. Under de första tio åren var det “Församlingstjänare”, fastän på grekiska: Diakonkåren. Sedan kom det under många år, fram till 1991 då alla diakoner med ens blev Äldste och benämningen blev Äldstekåren, vara Äldste-och Diakonkår. Och från 1996 åter Församlingstjänare.
Personligen anser jag att det finns inget finare “titel” för den tjänsten, dessutom beskriver den (utan att krångla till med grekiskan) vad som ska känneteckna den uppgiften. Att både Jesus och Paulus kallade sig för “tjänare” (Diakon om du vill), gör saken inte sämre.
Så en liten baggis, jag blev föreståndare först i april 1997!
“Björntjänst”3
Har du läst trossamfundslagen? Vari består dess hot? Vad inte alla tänker på är att religionsfrihetslagen av 1951 upphörde i och med Trossamfundslagen. Utrymmet tillåter inte att jag här redogör för vad det innebär, det kan iofs var och en läsa sig till.
Vad som ständigt förvånar mig är att ingen, eller i varje fall få, hyser oro för Riksföreningen Pingst – fria församlingar! Den kunde den ihärdigaste samfundsmotståndaren tänka sig. Trots att det är där som “kraften” finns (avser här förvaltning av de ekonomiska och organisatoriska resurserna).

Förlåt, det blev långt men möjligen är det en litet komplement till det du skriver.

Vänligen
Sten-Gunnar Hedin”