I stora koncerner är det långt mellan människor.  De längre ned i hierarkierna behöver få förklarat hur allting ligger till.
Det finns då en ‘koncernjournalistik’ som helt saknar den självständighet och kritiska distans som är riktig journalistiks adelsmärke.
Allt som koncernledningen gör är rätt och kunde inte vara på annat sätt.
Det påminner i mångt och mycket om rojalistiska reportage.  Allt är bara så bra.

I såväl Livets Ords ‘Missionsmagasinet’ som i Trossamfundet Pingsts ‘Pingst.se’ florerar denna typ av koncernjournalistik.

Nu tycks den ha krupit in i tidningen Dagen också.  I en nyhetsartikel, som verkar vara en avskrift av en intervju i Vatikanradion ges en inblick i Birgitta Ekmans väg till den romerska katolicismen: hon har ju själv samma namn som 1300-talskvinnan från Vadstena och märkligt nog hette även hennes man Ulf!  Så gulligt.

Nu tror jag förstås Birgitta Ekman om djupare motiv.  Men behöver Dagen skriva på detta viset?