Reflexioner kring en konvertering

 

Det handlar om Ulf, naturligtvis.

Vad finns det för minsta gemensamma nämnare mellan Livets Ord och Romersk-Katolska kyrkan?

Jag vill föreslå makthierarki.
Kanske var det så, att Ulf blev trött på att vistas högst uppe i sin hierarki.  Kanske blev det ensamt och tråkigt där?
Kanske ville han bort från detta och sökte sig så till en annan makthierarki som var större än Livets Ord, och där han (tills vidare) fick vara en i mängden?
För även om han på sikt kommer att utnämnas till biskop, eller åtminstone ’emissarie’ för enhet med Kyrkan bland fria (vilsegångna) kristna, så finns det i alla fall ett övre hierarkiskt skikt, kardinalerna (och som sådan hinner han knappast utses, men osvuret är förstås bäst), och ytterst och överst förstås, påven själv.
Ett större och rikare hierarkiskt sammanhang alltså, med ännu mer makt i systemet.

Om man ser på konvertering som omvändelse (och sambandet har föreslagits av katoliker), så hade en annan möjlighet för Ulf varit att omvända sig från det makthierarkiska tänket överhuvudtaget; stiga ned och bli en broder bland bröder, och så kunna hjälpa sina trossyskon i t.ex. Livetsordsförsamlingen i Uppsala mer än någon storstilad makthierarkisk konvertering i den kristna enhetens namn.
En sådan egensanering av relationer skulle sannerligen gjort gott.

Nu är det upp till Joakim Lundqvist att stå för denna omvändelse och montera ned det stela stålskelett som makthierarki innebär.
Man kan ‘bygga kyrka’ på det sättet också.  Lycka till!  (Välment.)

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.